Inser att det nog är dags för lite uppdatering. För ni som inte vet har jag legat inne på förlossningen nu i slutet av veckan. Åkte in i torsdags efter prat med mvc. Är inte mycket som verkar stå rätt till med mig just nu. Bebis mår dock utmärkt säger dom :) Har fått göra mängder med ctg kurvor, lämnat urinprov och blodprover titt som tätt. Havandeskapsförgiftning är bekräftat att det är. Mitt blodtryck pendlar nåt väldigt men är alltid högt. Ibland extremt högt. Har fått blodtryckssänkande medicin nu som jag tar 2 ggr dagligen. Har äggvita i urinen plus även starkt utslag för bakterier i urinen så hon sa att det förmodligen var en tyst urinvägsinfektion. De skickade iväg urinen på odling så får jag svar och (förmodligen) behandling på måndag. Dessutom (som att det inte räcker) så visar blodproverna att levern läcker trombocyter, altså att havandeskapsförgiftningen har börjat påverka andra organ.

Fick göra ett tillväxtultraljud i torsdags eftermiddag (om utifall att läget blir värre så de får sätta igång mig). Bebis mådde utmärkt och de mätte huvud, mage och lårben och enligt de uträkningarna skulle bebis nu väga 2443 gram. Det var -15% på vad medelbebisen väger i samma vecka. Låg under medelkurvan men över den lägsta kurvan. Så inom det normala! Lite skönt att det inte verkar vara en heffaklump som ska ut sen, hihi.

De tittade även på blodgenomförseln i navelsträngen som såg jättebra ut. Altså har iaf inte moderkakan tagit stryk än.

Så nu det som väntar är ett besök på mvc på måndag kl 9. Rutinbesök och få min TENS-apparat :) Sen blir det raka vägen till Eksjö för kontroll på förlossningen som jag har tid på kl 10.15. Ctg kurva, blodtryckskoll, urinprov och nya blodprover. Hoppas innerligt att det inte blivit värre nu över helgen så jag behöver läggas in igen.

Är riktigt jobbigt nu! Mest rent psykiskt. Att inte veta alls vad som kommer hända o inte...

Om jag kommer in på måndag och allt ser ut att vara katastrof och jag kommer behöva föda direkt. Eller om det ser okej ut och jag bara får åka hem och komma på nytt besök. Eller om jag kommer gå tiden ut, kanske till och med över tiden. Allt känns så ovisst. Är liksom jobbigt med att ställa sig in på en vanlig förlossning tycker jag, men så ska man behöva oroa sig för detta med. Skittufft, men snart, SNART är det över.

Håll tummarna!