Igår hade jag en väldigt djup diskussion med Helene på msn. Är så otroligt skönt att prata med någon som är beräknad att föda bara 4 dagar efter oss :) Vi har lite samma känslor så är sååååå skönt att få prata av sig med någon som kan vara 100% ärlig! (tack Helene att du inte förskönar något, hihi). Har känt, ja egentligen hela graviditeten att det är helt overkligt. I princip så overkligt att det inte gått att få fram några "jag-skulle-kunna-dö-för-dig" känslor för magen. JAG tror det handlar mycket för mig att det hela tiden ligger en viss oro i allt som har med bebis att göra. Förlossningen, om bebis kommer må bra, om den är frisk, hur den ser ut, vad det är för kön, hur h*n kommer att vara... Ja allt! Önskar ibland att jag kunde vara som Jerry och inte fundera så förbannat mycket! Men jag som är en sån 100%ig kontrollmänniska har väldigt svårt att bara släppa all kontroll och inse att jag faktiskt inte KAN veta något. Okej att jag ofta klappar magen och känner hur lillfis sparkar (vilket ju är hur underbart som hellst) men som sagt den där vågen av kärlek kommer inte alltid. Som Helene och jag sa... har alltid älskat bebisar/barn men rädslan finns där att "tänk om jag inte kommer älska mitt eget barn?"...

Förmodligen kommer både hon och jag älska våra barn gränslöst när de kommer ut. Om inte direkt så kommer kärleken växa fram, det vet jag egentligen. Vi kommer ju bli supermorsor både hon och jag! Hihi

Satt nyss och läste en tjejs blogg som fick barn för ett tag sen. Hon hade massor av bilder på sitt barn och jag gick tillbaka till när hennes barn föddes. Såg alla BB bilder och fick en underbar känsla i kroppen. Tänk att jag ligger där om bara någon vecka! Och tänk när all smärta är över och vårat barn ligger på mitt bröst. Och att det faktiskt är MITT (och Jerrys såklart) barn! Det är inte bara någon man lånar och gosar med utan det är verkligen MITT barn. MITT lilla liv som jag bestämmer över. Som JAG ska ta hand om. Åh, vilken känsla! Att det säkert kommer bli jättebra och mina känslor för magen, som då kommer förvandlas från bara en stor mage till vår lilla bebis, kommer att utvecklas nåt enormt när man ser den och lär känna den. Mamma älskar ju faktiskt dig redan ska du veta :) Kommer nog bli jättebra det här... man är bara lite skraj ibland för allt det okända. Är ju inget man någonsin varit med om innan ju... inte ens varit i närheten av.
Tror allt livet kommer bli underbart med mig, Jerry och bebis! Älskar er!

Nu ikväll var vi hos svärföräldrarna och grillade och fikade. Alltid lika gott och trevligt! Anna och Robert var där med. Och sicken tur att det slutade regna så vi kunde sitta på balkongen nästan hela kvällen. Det gillar vi! Snart är det ju dags att krypa in för det blir höst, så gäller att passa på att utnyttja balkongen, hihi. Dock är nog jag den enda som längtar till hösten detta året. Nummer 1 såklart för att bebis kommer. Och nummer 2 att jag kommer i vanliga kläder igen, hihi. Hittade ett par snygga jeans på Vero Moda i Jönköping idag. Åh vad jag ville köpa dom, men har ju inte en jävla aning om vad jag kommer i om 2 månader och inte. Så får hoppas de finns kvar då :)

Nej, nu ska jag måla pinnen till sänghimmeln så jag kan sätta upp den imorgon, wohooo! Det blir så fint i bebis rum. Har bara massa möbler kvar o köpa, men det får bli framöver :)