"The day you deliver, outside will be hazy. Your baby will arrive in the early morning. After a labor lasting approximately 40 hours, your child, a boy, will be born. Your baby will weigh about 9 pounds, 10 ounces, and will be 17-1/2 inches long. This child will have light violet eyes and fluffy auburn hair."

40 timmars förlossning!!! Skulle inte tro det! Då har jag gett upp för lääääängesen! Hahahaha Gjorde nåt jäkla spåtest om hur min förlossning skulle bli. Oj vad lugnad man blev nu då, or NOT! Men som jag säger... det är ju bättre o ställa sig in på det värsta möjliga så kan det bara bli bättre. Wohooo! Kan väl inte vara så mycket värre än 40 timmar iaf va? hahaha

Hihi... Lena vann! Idag var vi nere på stan en sväng och så stod vi i kön till bankomaten. Då började bebis buffa lite och hon slängde dit handen. Så sa hon: kom igen nu då bebis! Och det gick bara några sekunder så fick hon sig en kick :) Hon blev helt till sig, hihi. "Åh vilka moderskänslor jag fick nu" var första kommentaren, hahaha. Hon fick ju tillbaka minnen från Lowa och Meja när de låg i magen :) Är mysigt att alla andra kan vara delaktiga i vår bebis med! Kanske är bebis busig ikväll så mamma får känna med. Det vet jag att hon vill :)

På stan idag hittade jag två jättesöta nallar till bebis på loppisen som var på torget. Mörklila och vitrandiga (liknande den tapeten jag vill ha till barnrummet). Så jag tänkte att de skulle vara perfekta att ha i barnrummet. Så frågade Lena vad de kostade. Så jag fick båda två nallarna för 10 kr. Vilket fynd :) Heja heja!

Ikväll ska vi till Maivor med. Fira hennes födelsedag och äta massa god mat. Syster med familj kommer med. Är alltid så mysigt! :)

Det har jag funderat på mycket sista tiden.... hur fan vet man egentligen hur man ska göra för o få ut en fotboll genom ens undeliv? My god. Skräckblandad förtjusning känner jag! Livrädd men förväntansfull. Om 3 månader vet jag. Då behöver jag inte fundera längre. Haha HJÄLP :)

Hihi, jag har tänkt på det.. är många som vill klappa o känna på magen nu! Så lägger de handen på magen i två sekunder och tror att bebis ska sparka. SÅÅÅÅ ofta kickar den ju liksom inte. Man kan få sitta med handen på magen i 10 minuter ibland (även om det är full aktivitet) för att pricka in o få en spark mitt på handen. Tålamåd, tålamod :)

Ikväll gick det riktigt bra o jobba. Ryggen gjorde lite ont men inte katastrof och så var Emma där som en räddande liten ängel :) Alltid lika mycket bebisprat med den underbara tjejen, hihi.
Och herregud, så många som påpekade min mage idag på jobbet har det nog aldrig varit "åh vilken fin mage du har" "när är det du ska ha?" "får jag känna"... ja osv osv! Det är sånt man blir så himla glad för. Så mysigt! Då släpper man allt elende för en stund och bara njuter av att vara gravid, det är ju faktiskt rätt fint ändå ;)

Till alla er som ska köpa vagn. Köp på pingpong-online.com.... Herregud vilken service. Fick ju vagnen igår och insåg att de hade skickat fel tyg. Så mailade ju dom direkt och frågade vart jag skulle skicka tillbaka det tyget för att få det canvas tyget som jag vill ha och hade beställt. Och då fick jag svar idag att jag FICK det fleece tyget så skulle han skicka canvas tyget också. My god, det är ju vär typ 1000 spänn :) GÖTT!! Så glad nu! Så nu har vi snart både topptyg i fleece och canvas, perfekt om det ena skulle bli fult eller solblekt!!

JÖNKÖPING! :) Fan vad coolt det är egentligen när man kan se var den är någonstans. Kl 22.50 blev den sorterad i Jönköping :) Undra om den kommer imorgon då? HOPPAS :)

Blev så ledsen nyss... skulle gå och ta mig godnattpussen som jag försöker göra som standard (eftersom romantiken inte flödar direkt) och då gick Jerry och skulle precis stänga dörren och bara sa hej då. Så reste jag mig från soffan och skulle gå till honom. Då säger han: Men sluta, jag vill inte!
Måste erkänna att det kom några tårar längs min kind. Nog för att jag kanske är hormonell och känslig, men är det för mycket begärt med EN godnattpuss efter o knappt setts på hela dagen???

/En både glad och ledsen Kajsa

MALMÖ :) Aaaaa... idag klockan 14.07 registrerades den i malmö! Hoppas den kommer imorgon då. Den skulle visst komma ända till dörren. Jag som trodde vi skulle hämta den på något utlämningsställe! Snacka om lyx! Haha

Så hoppas verkligen den kommer imorgon eller iaf denna veckan :)

Hon hade fått svaren på mina prover! Det visade en förhöjning av vita blodproppar (tecken på infektion). Men hon sa även att det kunde vara så när man är gravid. Så det behövde inte vara en infektion. Eftersom allt annat såg bra ut och så så tyckte hon att jag skulle avvakta och blev det inte bättre eller om det blev värre så skulle jag komma in igen!

Måste ge ett stort plus till att personalen på förlossningen är så gulliga! Man känner sig trygg! Nice..

Fick åka in till förlossningen idag igen. Inatt var vi i Västervik och bodde i husvagn med mamma och pappa. Så vaknar jag mitt i natten av att jag har ont i magen och att det är alldeles "blött" i trosorna. Så går på toa och upptäcker en stor mörkbrun flytning. Blir rädd men försöker lägga mig och slappna av. Kände bebis så tänkte att det nog inte var någon fara. Sen på morgonen berättar jag för mamma som tycker jag ska vänta och se om det kommer nåt mer. Så det gör jag. Sen när vi sitter på ett fik på stan i Västervik känner jag samma sak (magvärken satt dock i hela tiden) så går jag på toa och ser samma sak igen. Då skulle vi ju ändå bara äta och sen bege oss hemåt så då ringde jag förlossningen i Eksjö och de tyckte ju såklart jag skulle komma in.

Väl där tog de blodtrycket vilket låg på 119/77. Bra värde! Tog tempen som låg nånting på 36 grader. Sen kom läkaren efter rätt lång väntetid och då gick vi till ett undersökningsrum. Först tryckte hon och klämde lite försiktigt på magen och konstaterade även denna gången att jag var öm, mest vid sidorna på livmodern.
Sen gjorde hon ultraljud. Kollade hur mycket fostervatten det var. Såg bra ut! Kollade moderkakan. Såg bra ut! Kollade hjärtaktivitet hos bebis. Såg bra ut!
Sen gjorde hon även en gynundersökning och tittade på flytningarna, som då såg helt normala ut igen. Konstigt! Sen gjorde hon ett vaginalt ultraljud för att kolla närmre på livmoderhalsen. Den såg också bra ut! Var helt stängd och alldeles omogen (altså inget tecken på för tidig förlossning). Hon kunde mäta den till ca 4 cm, vilket hon sa var bra!
Sen fick jag ta ett blodprov så hon skulle utesluta att jag hade nån infektion i kroppen. Skulle få svar på det senare ikväll eller imorgon! Kändes så skönt att allt såg bra ut! Samtidigt undrar man ju varför jag har ont i magen och fick de konstiga flytningarna. Läkaren sa att hon trodde att det var växtvärk i livmodern. Att den under en graviditet växer så fort och att det kan klämma nerver och att banden som livmodern är upphängd i (ligamenten) kunde också göra ont när livmodern blir tyngre. Och flytningarna kunde vara gammalt blod sa hon. Blir bara så lättad av att veta att bebis mår så himla bra :)

Och ni kan ju gissa om jag försökte leta kön ;) Men jag har insett att jag verkligen är usel på det. Haha Det är ju fan omöjligt o se! Såg ingen pung, men ibland gjorde jag det. Hmm.. Kanske är det en pojk vars pung bara syntes på vissa bilder då? Eller så är det en flicka och det jag såg som "pung" var något helt annat. Haha
Jag trodde ju hon "filmade" en fot och jag letade pung då läkaren säger: Där var en hand! Så jag lägger ner det här med könsletning. Jag är usel på det!

Nu är Jerry iväg och festar och spelar poker. Är helt ensam hemma. Både tråkigt och skönt. Var i valet och kvalet om jag skulle ringa någon, men nej. Jag blir hemma och vilar med min onda mage istället! Och klappar bebis! Det är livet det...

Kan knappt fatta det.. om 100 dagar (+- 2 veckor) är jag mamma! My god! Så nu blir det till o fira 100 dagars jubileum hela fredagen :) Blir fest med marknadsgodis. MUUUUMS!

Känner sån ENORM lättnad just nu. Vaknade rätt pigg idag. Gick upp och gjorde mig iordning och sen var det raka vägen ner till läkarn på mvc. Tog blodtryck (122/81) vilket var jättebra sa barnmorskan. Sen gick jag in till läkaren och han tittade på min rygg. Allt såg bra ut. Inga konstiga sjukdomar och så, bara att jag hade ont. Så blev sjukskriven 50%. Men det var som tur var inget "farligt" ryggont, utan bara jobbig. Skönt det!

Sen när jag kommer hem säger Jerry att jag fått brev från försäkringskassan. Så jag rusade dit och slet upp kuveret. Och gissa vad? Min havandeskapspenning blev beviljad :) Så från och med 1 juli har jag full havandeskapspenning. Och har dessutom frågat om jag kan flytta min semester nu till vecka 25 och 26. Får se om jag får det beviljat. Isåfall slutar jag jobba 12 juni. FY FAN VAD SKÖNT! Med min jävla rygg känns det bara bra om det skulle bli så.

Och en rolig sak till jag fick reda på nyss. Våran vagn är skickad :) Så snart kommer den och då blir det övningskörning på hög nivå. Fick mail från företaget vi skickat efter den ifrån innan och då stod det att den var skickad. Fy fan vilken underbar dag!

Nu skiner dessutom solen igenom lite ;)

            

Nu blev det mycket för er va? Hihi. Vill ha det sådär lite babyromantiskt och väldigt neutrala färger som går i brunt, vitt, beige typ. Och sen när man vet vad det är för kön piffa upp det med massa babyprylar i "rätt" färg. Kanske inte förstår alls hur jag tänker men visar iaf lite saker som jag skulle vilja ha som bas i rummet. Tror det kommer bli så mysigt. Ska ha vitt på nästan alla väggar och tak förutom 2 väggar där (troligtvis) stjärntapeten ska sitta :) Åh, vill börja inreda nu. Men ska ju ha pengar till det med...

Vilken känsla imorse när jag vaknade. Förutom en rygg som hade gått av på mitten då ;) Vår diamant vaknade samtidigt som mig, den verkar gör det nu. Så låg jag kvar i sängen och klappade lite på magen/bebis som sparkade och flyttade sig hej vilt där inne. Sen var det som att den vände ryggen mot min mage och liksom sköt ut hela sin kropp med fötterna och händerna. Så fick ett helt ryggparti utstickande och magen blev mycket större än den är annars när man ligger ner. Så diamanten (som för övrigt har blivit mitt lilla smeknamn på bebis) fick sig en liten klapp på rumpan idag innan den vände sig om igen :) Häftigt när man börjar känna delar. Har även känt an fot som liksom drar mot magen. Urläcker känsla!

Idag gjorde jag ju, som ni vet ett besök hos Emma. Första gången sen Theo föddes den 1 maj. Och my god! SÅ söt. Och så naggande go var den lille plutten. Satt där med honom i famnen och insåg verkligen hur sjukt fantastiskt det är att "någon" ligger i magen i 9 månader och kommer ut sådär helt komplett underbar! Tänk att man kan känna så starka ta-hand-om känslor för någon annans barn. Hur ska det bli då när man får ett eget? Borde ju inte ens gå o tygla känslorna?

Jag köpte ju med mig en liten present till Theo och så fick ju självklart Tyra en present med. Och så himla go var hon. När jag gav henne paketet så gick hon direkt till mamma Emma och visade det. Sen när hon började ta bort pappret kollar hon i och säger "Wooooow". Hahaha. 2 år gammal och helt underbar! Gu vilka mysiga barn! Busade gjorde vi med. Hon skulle leka kurragömma med mig. Och eftersom Emma har en kompis till som heter Kajsa, så hade hon förklarat innan jag kom att det var Kajsa Stenke som skulle komma nu och inte Måns mamma. Så när jag kom sa hon hela tiden "Kajsa Stenke, kom här"... hihi. Mysdag!



Har suttit och kollat lite på en sån där barnvagnsleksak idag. Skulle vilja ha något färgglatt som bebis kan ha roligt att titta på och dessutom för att vagnen är helsvart. Hittade en urgullig. Men det skulle komma nya varianter nu i maj fattade jag det som. Men det var de här filurerna från Anna Hökerberg! Sååå fina tycker jag. Finns ju i oändligt många färger med :)

Grymt häftigt! Bebis har varit rätt lugn idag och så tänkte jag att jag skulle spela lite med speldosan jag köpt till bebis. Och då blev h*n helt galen. Började sparka som bara den! Undra om det kan ha varit av musiken eller om det bara var en ren tillfällighet?
Trodde mamma och Lena skulle få känna bebis idag, men som vanligt när folk pratar runt omkring är den helt lugn. Är till och med lugn när jag kollar på tv. Men går jag sen in i sängen så busar den. Kanske blir ett sövande ljud av allt surrande utifrån och sen när jag ligger tyst i sovrummet vaknar den av tystnaden?
Kanske kan se om Emelie lyckas känna på fredag förmiddag, då hon kommer hit och ska baka rabarberpaj! :)

Min rygg! Min rygg! Aj, aj, aj! Gråter av smärta ibland. Känns som den gått av på två ställen...typ. Så blir hemma en vecka nu innan jag ska till läkarn och troligtvis bli sjukskriven 50%. Men imorgon kommer jag nog inse att det är värt o ha så ont i ryggen ;) Ska nämligen trotsa ryggen och hälsa på Emma, Tyra och lille Theo imorgon. Var längesen jag gosade med en yttepyttebebis nu. Har bara sett många i sina barnvagnar, men det är ju inte detsamma som o få snuffsa lite. Han blir 2 veckor på fredag! Åh vad jag längtar... och Tyra var flera veckor sen jag såg nu! Ska bli kul.

Så ska jag äta lite med mamma först. Undra vad man är sugen på imorgon? hmm

Köpte nyss en filt från tradera. Så söt tycker jag! Kan ju lägga in en bild. Brukar jag ju göra när jag shoppat ;) Filten var från Me & I. Cool!

Har verkligen börjat gilla när folk klappar på magen nu :) Det har känts OK innan. Men inte som nu. Nu kan jag till och med låta folk (även de jag inte känner så väl) klappa och gosa med magen. Jag känner lite att den har blivit mer "egen" på sistone. Är liksom verkligen bebismage. Både syns och känns så :) Inte bara som att min mage är tjock, utan känner mig verkligen gravid. Kanske låter konstigt? Att inte "känna" sig gravid förrän typ vecka 25!! :) Kan nog har med o göra att fostret numera inte kallas foster utan BARN! Känns liksom mer som att defolk faktiskt vill röra vårat barn, istället för bara min mage. För hur bekväma är vi kvinnor egentligen med att folk tar oss på magen? Är inte många ogravida kvinnor som uppskattar det må jag tro! Och visst har jag ju vetat att jag är gravid, men har haft lite samma känsla som jag hade som icke gravid när folk tagit mig på magen. Men inte nu :) Min bebis ligger verkligen där inne och busar! *myyys*

Som jag skrev i förra inlägget. Ska verkligen bli spännande vem som lyckas känna först. Drog upp tröjan nyss när jag låg på rygg (vilket man måste göra fortfarande oftast för att känna bebis) och fick en liten pickande känsla. Undra vad det kan ha varit? En klappande hand kanske?

My goood! Börjar tro det är en elefant där inne. Kickade mig stenhårt nyss. Om man tittar på magen ser man hur den rör sig. Helt underbart! *kärlek*

Och nu, alla ni som vill känna, kan ni nog faktiskt göra det. Den är igång rätt så mycket under dagen nu :) Tror hotet med att åka in till förlossningen hjälpte, för efter det har den varit helbusig :) Är ingen som känns utanpå än. Blir spännande o se vem som blir först, hihi.

Segt som sjutton var det att gå upp i morse. När klockan ringde trodde jag inte det var sant :) Men upp kom vi. Föräldrautbildningen började kl 09.00 och innan dess skulle vi träffa barnmorskan för mätning av magen o hjärtljud osv (vanlig kontroll). Så vid 20 över 8 typ (när jag är redo att åka typ) frågar Jerry "Vilken tid ska vi vara där?" Och jag svarar ju såklart "Halv 9" och då får jag en chockad min plus "VA? vad ska vi göra där så tidigt?" ... "Men Jerry, vi ska ju till barnmorskan innan" ... "juuuust det"... "Ja, jag förstår ju varför det inte är gjort så att två killar ska skaffa barn, hahaha"...
Undra vem av oss som är gravid och tankspridd va? Hahaha

Så lite sena blev vi, men fick ändå sitta och vänta så det gjorde inget :) Så fick vi komma in och jag fick ta både stick i fingret och i armen. Fyyyy! Hon kollade Hb, socker och så skulle hon skicka iväg ett prov för att de vilken blodgrupp jag har. Allt såg bra ut sa hon! Och mitt blodtryck låg på 112/82 vilket hon sa också var bra!
Sen var det dags att mäta magen. Hennes första kommentar var typ "Oj, den har växt sen sist".. och efter mätning med måttband sa hon att det var ett utmärkt mått. Sen lyssnade vi på hjärtljuden vilka låg på 140 slag denna gången. Tog upp med henne att min rygg ballat ur totalt och hon tyckte jag skulle bli sjukskriven på 50%, så fick tid hos läkarn nästa vecka. Känns som en liten lättnad! Hoppas han tycker lika som hon och jag bara ;)

Sen började utbildningen. Var Jerry, jag och tre par till. En Jerry kände som också spelade innebandy som han inte visste att han skulle bli pappa. De var planerade en dag efter oss. Och sen visste jag ju vem en tjej var eftersom vi pratat lite på familjeliv.

De började med att visa väldigt utförligt hur en förlossning går till. Hur barnet ska rotera när det är på väg ut. Olika ställningar man kan använda sig av. Vi fick titta på en film om en förlossning. Va spännande! (även om jag kände 150 gånger att NEJ JAG SKITER I DET HÄR, haha). Insåg att man typ på förlossningsprogram och unga mödrar o så bara fått se själva utdrivningsskedet. Och det verkar inte vara det som är det värsta, tycker jag. Då är det ju liksom snart färdigt! Men jag kan nog ha hur fel som hellst med ;) Filmen och barnmorskans försök till att förklara vilken enorm kraft som bor i alla kvinnor kan jag inte riktigt förstå. Jag som är så gnällig och klen. Finns den kraften hos mig med??
Smärtlindring blev det ju såklart genomgång av med. Jag kommer nog vara väldigt flexibel. Jag tar det jag känner att jag behöver. Inte mer och inte mindre.

Så fick vi presentera barnet i magen. Kändes lite lustigt måste jag erkänna. Man fick berätta vad man kallade bebisen, vad man trodde att det var för kön, om den var aktiv osv. Så berättade dom att det var väldigt viktigt att börja prata med bebisen nu för att alla sinnen var färdigbildade. Och det gjorde barnet tryggt när det väl föds att känna igen mamma och pappas röster. Så man skulle prata med den, inte bara OM den.

Diskuterades även mycket vad pappans uppgift vid förlossningen var. Ganska mycket uppgifter insåg jag. Fylla på mig med mat och vätska. Se till att jag kissar (för en full urinblåsa kan tydligen göra så att barnet inte kommer ner så fort som det kan). Massage. Kolla på CTG kurvan när en värk börjar (eftersom man kanske inte känner den förrän en liten bit in i värken) och då ge mig lustgasmasken eftersom då hinner den verka innan man når toppen av värken.
En sak som lite halvt förvånade mig är att dom sa att de flesta kvinnor känner värkarna mest i ryggen. Jag var helt bombsäker att man kände mest i magen!! Menmen, det återstår att se.

Gick igenom lite komplikationer som kan uppkomma. Olika kejsarsnitt. Sugklocka..

Sen fick vi information från en kvinna om hur man kan känna sig tiden efter. Är tydligen väldigt vanligt att man gråter mycket utan att veta varför. Plus att man kan känna sig nedstämd i några veckor efter. Den viktigaste uppgiften man hade var att knyta sig an till barnet. Så de rekommenderade inte besök under den första tiden efter man kommit hem, just för att föräldrarna var de enda som barnet behövde just då. Plus att infektionsrisken var stor vid besök (särskillt av barn). Man skulle inte låta barnet "flyga" från famn till famn utan mest få vara hos mamma och pappa. Och inga tidiga besök på A6! Men Jerry och jag diskuterade besök lite och våra familjer måste ju iaf få komma och hälsa på nya släktmedlemmen ganska så direkt när man kommer hem (kanske inte 10 minuter efter man kommit innanför dörren, men ändå, haha). Så lite skönt att Jerrys och min inställning är lika iaf! Sen kan man ju kanske vänta några dagar innan kompisar o så kommer. Beror ju lite på hur man mår, både fysiskt och psykiskt. Och hur amningen fungerar osv! Men är allt okej så kommer inte jag vara den som förbjuder mina vänner att komma o hälsa på. Jag vet ju själv hur jag är när någon får barn ;) Klart man vill se den lill*! Och få hålla och gosa lite, hihi.

Så skrev vi på faderskapspapper. Man behövde två vittnen när Jerry skulle skriva under. Haha Så nu är han pappa även på papper :)

Kan skriva 7 sidor till om dagen, men orka. Och ni vill nog inte läsa mer av mitt ordbajsande heller?! ;)

Puss o kram från mig och bebis!

Är verkligen helt slut efter dagen som varit! Både fysiskt och psykiskt. Var sååå orolig för mitt lillhjärta. Och när man fick veta att den levde och mådde bra så var det som att allt bara släppte. Vilken lättnad! Försöker njuta av att jag fick se lillpyret idag, även om man då mest bara var glad över att den levde :) Den hade fått lite babyhull. Va mycket större än innan och tjockare med. Hihi. Ansiktet syntes så tydligt att det nästan var läskigt! Men det var häftigt!

Mamma älskar dig hjärtat mitt! Skräm mig ALDRIG så igen!

Nyss hemkommen från Eksjö. Bebis mår bara bra! Jag har haft väldigt ont i magen i ca 3 dagar och dessutom knappt känt bebis sparka överhuvudtaget. Den som brukar vara igång som bara den! Så idag tog oron över. Försökte ringa mvc men de var inte där förrän på måndag kl 08.00. Så länge ville jag inte vänta på att få reda på om barnet levde eller inte. Så jag ringde kvinnokliniken i Eksjö, men dit fick jag inte komma för jag var för långt gången i graviditeten så de hade inte hand om mig längre. Så hon hänvisade mig till förlossningen och dit var jag så välkommen så :)

När jag kom dit fick jag gå in i ett förlossningsrum och snacka om att det kändes lustigt. (My god här ska jag föda barn om några månader!!!!!!) Och hon satte såna där band på min mage som mätte hjärtljuden på barnet (vilka låg alltifrån 125-159 slag), värkar, min puls och syresättning. Så där fick jag sitta i ca 30 minuter då det registrerades. Allt såg bara fint ut!

Sen fick jag göra en ultraljudsundersökning och bebis såg verkligen stoooor ut nu :) Hon kollade runt i hela livmodern. Allt såg bra ut! Moderkakan låg i bakvägg uppe på vänster sida. Fötterna var neråt och huvudet låg uppe vid mina högra revben. Hon tittade länge mellan benen på den och jag försökte leta efter pungkulor, men kunde inte se några. Hahaha Får väl se om det tittar ut en tös eller om jag helt enkelt är urdålig på att se kön på ultraljud! Hihi

Livmoderhalsen såg stängd ut på ultraljudet men för säkerts skull gjorde hon en gynundersökning med och allt såg bra ut där med.
Så egentligen det enda hon kunde konstatera var att jag var väldigt öm runt livmodern när hon klämde på den. Kunde vara för att den växte, och jag skulle ta upp med min barnmorska på tisdag att jag varit inne på förlossningen så fick hon avgöra om det skulel göras närmre kontroll.

Men just nu mår vi bra iaf! Jag har fortfarande ont i magen, men smärtan i hjärtat är borta när jag vet att bebis lever och mår bra :)

Måste erkänna att jag är rädd. Tankarna flyger ofta i huvudet. Hur ska jag klara det här? Kommer jag dö? Kommer barnet dö? Kommer jag ens kunna hantera den sortens smärta?
Men samtidigt känner jag inte att det plågar mig dagligen.. så hur sjutton vet man om man är livrädd eller bara normalt rädd? För vem skulle inte vara rädd att klämma ut en stor klump på typ 4 kilo från "down there"? Så undra om min rädsla är "normal" eller om jag borde prata med någon? Kanske får någon klarhet i det på föräldrautbilningen nu i maj. Jag hoppas det! Samtidigt vill jag ju inte göra kejsarsnitt om man inte måste. Har ju hört att vaginal förlossning är bäst för både barnet och mamman. Men visst vore det en smidig lösning. Men det är ju tyvärr inget man får välja!
 
Kollade nyss på förlossningskliniken på tv. Är förvånad över vilken fullständig kontroll kvinnorna där ser ut att ha. Alla har ont men hanterar det bra. Och krysta ut sin bebis verkar som det mest normala en människa kan göra. Ser ju ut som att de inte gjort annat än att fött barn i sina liv. Jag har väldigt svårt och se mig själv ha sån kontroll över en situation man aldrig tidigare varit i.

Gaaa, hur ska jag överleva???????

Ajajaj... har haft ont i min mage sen igårkväll. Gör liksom ont överallt. Tror det är tarmarna. Känns precis som tidigare när jag hade problem med dom nämligen. Bara jobbigt irriterande... Igår när jag skulle gå och lägga mig kunde jag knappt somna för jag hade så ont. Så blir man ju såklart orolig att det skulle vara något med bebis. Men pratade med min kära syster idag och hon sa att med Meja hade hon haft så ont i magen att hon var helt säker på att något var fel. Och 100 på att hon skulle få missfall. Men när hon sökte för det såg allt fint ut!
Antar att det är så mycket som ändrar sig i kroppen för att anpassa så att en stor bebis ska få plats! Så min oro har lagt sig, nu är det bara jobbigt o gå o ha lite ont hela tiden. Får väl passa på att vila nu när jag är ledig och se om det går över. Annars ska vi ju till barnmorskan igen den 12 maj så då får jag ta upp det då..

Jag fattar det inte. Hur mycket bebis än sparkar och lever så går det liksom inte in. Såg nyss Sex and the city avsnittet där Miranda får sin son. Och tanken slog mig, att herregud jag kommer ju ligga där om några månader och (förhoppningsvis, om allt går bra) få mitt barn i famnen.. My god. Helt ofattbart! Undra när jag kommer fatta att jag faktiskt ska föda barn och att den kommer komma ut ur min mage?? Och framför allt när jag kommer fatta att jag är mamma???

Idag var Jerry och jag i Gränna. Så mysigt! Åt räksmörgås på Grännaberget och sen åkte vi ner till hamnen och köpte glass :) En riktigt mysig dag! Jerry kom hem aningen lullig inatt så jag blev lite småirriterad kan jag erkänna, men somnade som en stock men jag trodde han skulle vara bakis och tjurig hela dagen idag och eftersom jag ville hitta på något kände jag mig lite uppgiven och aningen tjurig ;) Men vi vaknade samtidigt och då sa Jerry att vi kunde åka till Gränna (som jag sa igår att jag ville) så han gottgjorde det myyycket väl! Hihi. Tack min älskling!

Guu vad kär jag blivit i katvig kläder... jag e ju helt tokig! Köpte nyss den här:

Sa nyss det till Jerry. tror bebisen har växt till sig ordentligt under de dagar som den låg helt stilla och gjorde sin mamma så orolig. För nu, ja NU är den helt överaktiv :) För inte alls lite sen kunde jag känna bebis mest på morgonen och kvällen i sängen, men nu är h*n verkligen igång under hela dagen. Kan till och med känna när jag gör nåt helt annat än o ligga i soffan eller sängen. Så mysigt! Älskar bebisrörelser!

Och sen måste jag få berätta att jag fick mms från Emma inatt klockan 01! Och gissa vad? En liten Theo hade tittat ut 3 timmar tidigare! Såå söt! Aaa vad mysigt. Längtar tills man får komma ut och hälsa på, men man vill ju inte vara för på heller. De får lära känna varandra först innan jag rusar dit, hihi. Men sen, guuu Emma vad jag kommer och gosar då! Ett stort grattis till er! :)

Har verkligen haft en toppenkväll. Frida, Jimmy, Ola och Jerrys föräldrar var här. Var verkligen mysigt! Vi åt köttfärspaj och äppelpaj lite senare. Så spelade vi poker. Jag åkte ju ut först dock, men var kul o trevligt ändå, haha. Tycker det är så himla skönt, för jag kan verkligen slappna av i allas sällskap av de som var här. Tycker det är lite jobbigt ibland och umgås en hel kväll med folk man itne riktigt kan vara sig själv med. Så det var en så skön kväll! :)
Dessutom har ju min älskade lilla Meja varit här hela kvällen. Hon ligger och sover så gott i sin säng nu! Kan nästan inte sluta titta på henne. Hihi. Fast guuu vilket humör tjejja har fått. Skriker skyhögt så fort hon inte får som hon vill. Trotsig vid 1,5 års ålder. Vart ska detta sluta? HAHA

Nehe, nu ska jag väl gå o lägga mig. Kan ju inte vara uppe till 03, när Meja säkert vaknar 06. Då är jag ju mer död än levande imorgon.

Ha det fint. Nu ska jag njuta av att min underbara systerdotter ligger i sängen och vår underbara bebis ligger i magen. Kan det bli bättre?

Hahahahahahahaha han e som galen och så söt. Vet inte vad som har hänt med den stackars katten. Tror bara de kastrerade hälften för något tokigt är det med han. Nu har han blivit pappa med.....åt en tumvante. Han går och bär på denna vante hela tiden. Och om man tar den ifrån honom går han efter mig och jamar. Eller jamar och jamar, han mer ylar som en varg.

Sen ligger han och slickar på vanten. Börjar tro att han missuppfattat det här med att få ungar. Undra om katter kan vara så? Isåfall har han två ungar, för även Jerrys raggsockar (som ligger i en garderob) går han och hämtar och gör samma sak som med vanten.

Älskade katt! Du är för söt, min vän! Hihihihi